Julia

Tänkte tala om hur det var.

Jag har haft ont i huvudet från och till i kanske två veckor i streck och vart tät men inte förkyld så att jag behövt snyta mig utan bara tät och jääävligt trött. MEN vem tänker att man behöver söka sjukvård när man är gravid och kan vara tät och jääkligt trött. Inte jag iallafall.

Men till slut i Onsdags kväll blev jag känslig mot ljus tog en alvedon och la mig. Men icke vaknade med huvuvärk ändå.

Ringde till vårdcentralen fick komma dit med en gång göra olika övningar och sen lyssnade doktorn på mig.

Då säger han att mitt hjärta slår för fort. Hjärtfrekvensen JAHA, det var inte därför jag sökte. Han bara nä men jag vågar inte chansa så jag får skicka upp en remiss till NÄL..

Sagt å gjort jag kom upp, kom in på med gång var en del folk men jag kom inte först och e tyckte jag var pinsamt men samtidigt tur för jag satt och "tjisade" med ögonen (vet inte hur det stavas).

Kom inte på ett rum tog EKG på mig i ett mörkt rum blev känsligare och känsligare mot ljus så jag fick ligga med släckta lampor.

Dom tog prover men dom vart bra..

Sen kom doktorn in och stog med armarna i kors och pratade lite och sa att dom misstänker proppar i hjärna på mig som man kan få när man är gravid. Har jag aldrig hört talas om men jag blev fan rädd, och sa vad händer nu då?

Du blir inlagd och kommer få göra en MR röntgen okej men vad fan är MR röntgen? Han bara en röntgen på hjärna du kommer åka in i en tunnel.

Jag fick mer och mer panik dom skulle ta nya prover men stack sönder mig för jag var säkert så rädd så kärlena försvann tillslut fick det komma en manlig sköterska och ta prover och sätta kanylen HAN lyckade gött!

Låg där inne själv sen kom en annan patient, jag börja gråta flera gånger känslig som man är också men också för att jag var jäkligt rädd. Proppar? gravid? lång behandling? A ni förstår. usch...

Timmarna gick jag somnade klockan 21 sov till 6 på morgonen då dom kom in och tog blodtrycket 105 genom 56 väldigt lågt. Blev rädd då med börja gråta. MEn det är inget farligt att ha lågt blodtryck men just då var jag känslig mot allt..

Räknade ner timmarna 9.15 skulle jag röntga mig var svin rädd fick komma upp tidigare för att titta hur det skulle gå till.. Såg inte så farligt ut. Tänk er själv att ligga i en tunnel halvvägs med kroppen och ha en grej över huvudet. YEAK. MEn jag klarade det utan att få något lugnande jag ville inte pgr fostret heller .

40 minuter tog det sen klartt.

Blev uppkörd till avd. igen med solglasögon gött pinsamt men så fick det bli..

Svaret på röntgen kom efter två timmar. Så sa läkaren.

Inga proppar MEN och på dom sekunderna hann jag tänka på tumör och allt annat farligt.

Du är svullen på vänster hjärn halva pgr av att du är tät i varje bihåla man kan ha. Å vilken tur jag blev glad och började grina igen. Hon klappa på mig som om jag vore ett barn haha..

Du får ligga kvar ett dygn till så får vi se hur du mår imorn. På måndag har du fått tid på öron näsa hals för att kika om det blivit bättre annars kommer dom att spola mig.

Fick pencilin och kortison nässpray SÅ vi hoppas på det bästa.

Kom hem igår, riktigt skönt!

Det har vart en perss detta och jag får allt som alla vet men jag är glad så länge det inte var proppar..

Idag går vi in i vecka 17 också. Så vi hoppas på det bästa!

Tusen tack för allt stöd runt omkring min rädsla!